Reflektioner Malmö-AIK

Några korta reflektioner efter Malmö-AIK.

Turina är fullständigt galen och jag älskar det. Hoppas han blir kvar i laget i många år.

Backmans glädje efter hans första mål AIK var vacker att se.

Inget SM-guld i år. Nästa år då djävlar. Kommar AIK tappa ett enda poäng och kommer AIK släppa in något mål? Hybrisen tilltar.

AIK gör en bra match borta mot Malmö. Klantigt att släppa in ett mål på övertid.

Turinas livtag var snyggt och borde givit honom några poäng. Nästa match kommer han göra en halvnelson på Wanderson.

Atakora var bra defensivt och är snabb med bollen. Kan bli något bra av honom nästa år.

Bäst idag och som alla andra matcher sen 1999: Tjerna. Må han vara evigt ung. Och för att slippa förvirrade kommenatarer, ja jag vet att han inte var med idag men det har ingen betydelse. Han är alltid bäst.

Kämpa AIK!

3 thoughts on “Reflektioner Malmö-AIK”

  1. Gör oss alla en tjänst och påpeka hur sjukt det är att MFF börjar tokattackera med fem minuter kvar, fullt medvetna om att ett enda mål från deras sida serverar mästerskapstiteln till Helsingborgs IF, en klubb som MFF hävdar är deras absolut värsta rival. Min ilska över detta, att deras spelare har mage att fira och att deras fans faktiskt också jublar, går inte att förklara i detta nu, och jag hoppas innerligt att någon gör det snart.

    Om någon undrar varför en match mellan MFF och AIK, två av Sveriges idag absolut bästa lag, spelas framför en halvtom arena, så har ni svaret här. Maken på bristande kultur har jag inte sett på väldigt länge, och den gör mig makalöst illamående.

    Allt gott. Alltid AIK.
    MVH
    Özgür Kurtoglu

    1. Ett relevant påpekande du gör. Ett märkligt beteende att fira över poängen samtidigt som man vet att sin största rival just vunnit SM-Guld pga just denna poäng.

  2. Saker jag kanske missade att påpeka i min första kommentar:
    Ja, jag är fullt medveten om Malmös strävan efter en Europa-plats. Men de har också två hängmatcher kvar utöver de resterande tre omgångarna och hade alltså “råd” att tappa poäng mot AIK. Varför man ska man göra det när Helsingborg ändå kommer ta guldet? Det som ligger bakom denna tanke är det som gör att man är rivaler från första början: man vill inte sin rival något gott. Man hjälper inte sin rival.

    Sättet MFF firade på idag får mig att tro att en eventuell kvalplats till Europa League väger tyngre för laget, som förövrigt inte ens lyckas locka fylla halva sin stadion idag, än det faktum att man faktiskt kan se till att skicka lite panik till Helsingborg inför resterande tre omgångar. Jag begär inte läggmatcher, då det går helt emot vad fotbollen handlar om och hur fotbollen ska vara. Men det är väldigt enkelt att fördriva fem minuter med tillägg om man så önskar, om man vet att resultatet faktiskt för något positivt med sig. Inte för att vara sån, men att inte veta om detta som skåning när det bästa exemplet för det jag snackar om här går att hämta från ett Europamästerskap där ett visst blågult lag spelade 2-2 mot ett visst rödvitt lag genom att promenera de sista minuterna…ja, det gränsar på parodi.

Leave a Reply to Miller Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *